Näringsbehov och kostens påverkan på kroppen

Undernäring är en av de största riskfaktorerna när det gäller äldres hälsa. Undernäring handlar inte enbart om att vara mager. En stor mängd näringsämnen påverkar välbefinnandet om vi inte får i oss tillräckligt av dem. Även överkonsumtion leder ofta till ohälsa. Undernäring är ofta en bidragande faktor vid fallskador, tryckskador och sår. Ofra kan dålig munhälsa, sväljsvårigheter eller andra orsaker till svårigheter att få i sig föda bidra till undernäringen.

Energibehov och viktnedgång


Kalori är ett mått på energi, men förknippas oftast negativt med exempelvis risk för övervikt. Fett, protein och kolhydrater är energigivande näringsämnen. Alkohol ger energi men är inte ett näringsämne. Vatten, mineraler och vitaminer ger ingen energi.

Normalt sett minskar energibehovet i samband med att vi blir äldre. Det gör att många äldre börjar äta mindre. Samtidigt är behovet av näringsämnen oförändrat eller till och med större, bland annat genom att äldre ibland har svårare att ta upp näringsämnen.

Behovet av energi varierar beroende på vad du gör om dagarna. Är du sängliggande förbrukar du 25 kilokalorier per kilo kroppsvikt. Om du är uppegående eller tränar ökar behovet till 30 respektive 35 kilokalorier.

Det finns sjukdomstillstånd som ökar energibehovet. KOL, hjärtsvikt, demens, cancer, Parkinson och fraktur. Vid KOL bedöms energibehovet stiga upp till cirka 40 kilokalorier per kilo kroppsvikt.

Brist på energiintag kan leda till försämrat immunförsvar, nedbrytning av muskelmassan, trötthet, depression, och försämrad sårläkning. För den som är sjuk innebär viktminskning i högre grad förlust av muskler än fett. Nedbrytning av muskelmassan kan innebära att den äldre inte orkar stå och gå längre, även hjärtmuskeln förlorar kraft. Genom att blodbildningen försämras blir den äldre mer känslig för infektioner. Proteinintag är väsentligt för att bibehålla muskelmassan.

Energibehovet är 25–30 kcal/kg kroppsvikt och vätskebehovet 30 ml/kg. Det innebär att den som väger 60 kg behöver ungefär 1800 kcal och 1800 ml vätska per dag. Det här är kunskaper som personalen måste ha för att kunna beräkna om en boende har fått i sig tillräckligt med näring och vätska.
När vätske-och näringsintaget är försämrat ska man utreda vad det beror på. Många gånger är det ålder och sjukdom och det är då naturligt att den äldre äter sämre, men det kan vara undernäring som är upphov till försämringen. Vid Alzheimers sjukdom är det vanligt med viktförlust redan innan diagnos ställts och viktförlusten ökar med sjukdomens svårighetsgrad.

Andra orsaker till viktnedgång vid Alzheimer kan vara svårigheter att tolka synintryck, svårigheter att utföra viljestyrda handlingar och språksvårigheter. Likaså drabbas en del människor med demenssjukdom av energikrävande vandringsbeteende.

Viktnedgång kan bero på illamående och kräkningar. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och sjuksköterskan är viktig för att rätt åtgärder sätts in. Viktnedgång kan vara kopplat till sväljsvårigheter och är vanligt bland personer med demenssjukdom och personer som haft stroke eller har annan neurologisk sjukdom. Nutritionsstatus ska göras vid viktnedgång. Vad väger den boende, hur stor är viktnedgången över tid. BMI och beräknas och aptiten undersöks.

Vid sväljsvårigheter kan en logoped kontaktas och göra en utredning och bedömning av svårighetsgrad och eventuella åtgärder. Likaså kan tandhygienisten rådfrågas.

Exempel på energirik kost som kan passa äldre


Här är några exempel på energirik kost som kan passa för sjuka äldre:
- Avokado: Avokado är rikt på kalorier och nyttiga fetter. Den kan användas i smoothies, på smörgåsar eller som en del av en sallad.
- Mjölkprodukter med hög fetthalt: Mjölk, yoghurt och ost med hög fetthalt innehåller mer kalorier och kan vara bra för att öka energiintaget.
- Nötter och frön: Nötter och frön är rika på kalorier och nyttiga fetter. De kan ätas som snacks eller tillsättas till olika rätter och smoothies.
- Magert kött, som kyckling eller kalkon, kan vara energirikt och innehåller mycket protein som kan hjälpa till med återhämtningen.
- Bröd, pasta och ris gjorda av fullkorn är näringsrika och kan bidra till att öka energiintaget.
- Det finns berikade produkter på marknaden som kan vara bra för att öka energiintaget, till exempel berikade drycker eller berikat bröd.
Särskild kost ska alltid planeras i samråd med sjuksköterska, som vid behov konsulterar läkare eller dietist.

Andra viktiga näringsämnen för äldre


Det finns flera näringsämnen som är särskilt viktiga för äldre människor eftersom de kan vara svårare för dem att få genom kosten eller att absorbera ordentligt. Några av de vanligaste och viktigaste näringsämnena för äldre människor inkluderar:
- Kalcium: Detta är viktigt för att upprätthålla starka ben och förebygga benskörhet, eller osteoporos. Kalciumtillskott kan vara användbara för äldre som inte får tillräckligt med kalcium genom kosten.
- Vitamin D: Detta hjälper kroppen att absorbera kalcium och främjar också benhälsa. Äldre människor kan ha nedsatt förmåga att producera tillräckligt med D-vitamin genom solbestrålning och därmed kan tillskott vara till hjälp.
- Vitamin B12: Denna vitamin är viktig för en sund nervfunktion och blodbildning. Risken för brist ökar med åldern eftersom äldre kan ha svårt att absorbera vitaminet korrekt från maten. B12-tillskott kan vara nödvändiga för att undvika brist.
- Järn: Jordnivåer och järnbrist kan vara vanligare bland äldre, särskilt kvinnor. Järntillskott kan krävas i vissa fall för att undvika anemi.

Naturläkemedel och kosttillskott kan i vissa fall påverka annan läkemedelsbehandling. Det är viktigt att notera att kosttillskott inte ersätter en balanserad kost, så man ska alltid rådfråga sjuksköterska eller läkare innan man börjar använda kosttillskott.

Vitaminer


Kosten har betydelse. Ett exempel är inta av vitaminer. Alla vitaminer är nödvändiga även för den som är äldre. D-vitamin intar ändå en särställning då det har koppling till fallrisk. Vi får vårt D-vitaminbehov tillgodosett genom solljus och kostintag. För den som är äldre och bosätter sig på ett äldreboende blir tiden i solen oftast mindre samtidigt som hudens förmåga att ta upp D-vitamin från solljuset försämras. Yngre personer behöver ungefär 10 mikrogram D-vitamin per dag och den som är över 75 år 20 mikrogram per dag.

För den som har D-vitaminbrist blir skelettet mjukare. Det kan märkas genom värk i skelettet, gångsvårigheter, kramp och frakturer liksom koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och irritabilitet. D-vitamin finns framför allt i fet fisk som lax. Det finns även i mejeriprodukter och ägg men ofta i små mängder vilket gör att det är svårt att täcka dagsbehovet.
Kalcium har stor betydelse för skelettet. Behovet är oförändrat genom åldrandet. Även här är mjölkprodukter och fisk nyttiga. 5 dl mjölkprodukter täcker det mesta av dagsbehovet.

Om aptiten går minskar måste man försöka äta oftare och mindre portioner. Det finns äldreboenden som alltid har någon form av tilltugg tillgängligt för den som är sugen. Viktminskning kan vara en varningssignal om att kroppen inte får i sig tillräckligt med näring. Rekommendationen är att de som bor på äldreboende ska erbjudas att äta sex gånger per dygn. Måltider som äts gemensamt minskar känslan av ensamhet och ökar livskvaliteten.


Vätskebehov och uttorkning


När det gäller vätskebehov beräknas en uppegående person förbruka 30 ml vätska per kilo kroppsvikt och dag. All vätska räknas och normalt innehåller födan under dagen mellan en halv och en liter. Eventuell alkohol räknas bort. Vid diarré, kräkningar eller feber finns risk för uttorkning.  

Vid minskat vätske-och näringsintag behövs  mat-och vätskeregistrering för att kontrollera intaget. Vätskeregistrering kan vara aktuell om den boende har svår hjärtsvikt och riskerar att samla på sig vätska. Intaget av vätska brukar då vanligtvis begränsas till max 1500 ml per dygn. Många av hjärtsviktspatientens läkemedel är vätskedrivande och ger upphov till ökad törst

Bra rutiner för att ge de boende vätska är en väsentlig del av god omsorg. Många äldre har nedsatt rörlighet och kan därför inte förse sig själva med vätska. Därtill kan törsten trubbas av med åren.

Varma dagar ska personalen erbjuda extra vätska. Det är inte alltid det går att nå upp till rekommenderade nivåer och bedömningen måste göras från fall till fall. Det går inte att tvinga boende att äta och dricka.

Varför behöver vi få i oss vätska


När det är varmt ute är det väsentligt att den äldre dricker tillräckligt för att inte bli uttorkad. Uttorkning är alltför vanligt sommartid och leder ibland till onödiga inläggningar på sjukhus. Uttorkning kan ske av flera skäl. Diarréer är ett och ett annat att många äldre dricker för dåligt. Njurarna tar det som krävs för att de ska kunna fungera. Med välfungerande njurar är behovet ca 0,5 l per dygn. Med dåligt fungerande njurar kan krävas 2,5 l urin för att rena blodet från slaggprodukter.

Vi får i oss vätska på många sätt. Det viktigaste är det vi dricker, men även maten innehåller vatten. Dessutom bildas vatten när kroppen gör om kolhydrater, fett och proteiner till energi. När vi åldras har vi ofta ett ökat behov av vätska bland annat beroende på att njurarnas funktion försämras. Dessutom minskar vattenhalten i kroppen genom att muskelmassan minskar. Många äldre känner inte av törst på samma sätt eller kanske undviker att dricka till följd av inkontinensproblem. Dessutom kan läkemedelsbiverkningar bidra till minskad törst och aptit. Många äldre har svårare att svälja till följd av olika sjukdomstillstånd.

Symtom på vätskebrist är muntorrhet, trötthet, små urinmängder och mörkfärgad urin. Vid kraftigare uttorkning så ökar pulsen, personen kan bli förvirrad och till slut förlora medvetandet. Den som ständigt dricker för lite blir lätt förstoppad. Torr hud är också ett tecken på uttorkning.

Näringsdrycker för äldre


Åldrandet innebär förändringar i kroppens näringsbehov och förmåga att absorbera och utnyttja näringsämnen. När äldre vuxna står inför utmaningar som aptitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter, eller medicinering som påverkar näringsintaget, kan näringsdrycker vara ett värdefullt komplement för att säkerställa att de får de nödvändiga näringsämnena. Näringsdrycker är en värdefull resurs för äldre vuxna som kan behöva extra stöd för att möta sina näringsbehov. De kan spela en viktig roll i att säkerställa att äldre människor fortsätter att njuta av en hälsosam och aktiv livsstil när de åldras. Rådgör med sjuksköterska eller dietist för att utforma den bästa kostplanen för varje individ.

Vad är näringsdrycker?
Näringsdrycker, ibland kallade måltidsersättningar eller kosttillskott, är drycker som är speciellt formulerade för att innehålla en balanserad mängd makronäringsämnen (proteiner, kolhydrater och fett), vitaminer, mineraler och ibland även fibrer. Dessa drycker kan vara flytande eller i pulverform som blandas med vatten eller mjölk.

Varför är näringsdrycker viktiga för äldre?
Näringsbehov: Äldre vuxna kan ha svårt att äta tillräckligt mycket mat för att uppfylla sina näringsbehov. Näringsdrycker ger en koncentrerad källa av nödvändiga näringsämnen.
Viktkontroll: Vissa äldre vuxna kan kämpa med oavsiktlig viktförlust. Näringsdrycker kan hjälpa till att öka kaloriintaget och bibehålla en hälsosam vikt.
Bibehållen muskelfunktion Proteinet i näringsdrycker är viktigt för att bevara och bygga muskelmassa, vilket är särskilt relevant för äldre som riskerar att musklerna förtvinar.
Del av behandlingen Näringsdrycker kan också anpassas för att möta specifika behov, som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller undernäring.
Lätt att inta: Flytande näringskällor kan vara enklare att svälja och smälta än fasta livsmedel, vilket är särskilt viktigt för äldre med svälj- eller tuggsvårigheter.

Det finns ett brett utbud av smaker och konsistenser att välja mellan. Det är viktigt att hitta produkter som passar den äldres smak. Näringsdrycker bör inte ersätta riktig mat helt. De är bäst som ett komplement till en varierad kost.


Läs mer om: Muntorrhet

Reflektion - näringsbehov och kostens påverkan på kroppen
Undersköterska och vårdbiträde:
• Har ni utbildning när det gäller äldres behov av energi, protein och näring?
• Tar ni kontakt med legitimerad personal när ni ser att någon går ner i vikt?
• Har ni några tankar om hur ni lägger upp specialkost så att det ser aptitligt ut?
• Finns det mellanmål lättillgängligt för de som bor på boendet?
• Har ni bra förutsättningar att upptäcka uttorkning?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Följer ni upp hur ni lyckas med att upprätthålla en god nutrition på gruppnivå på boendet?
• Har ni ett välfungerande teamsamarbete för att hjälpa dem att få i sig tillräckligt med näring?
• Finns det en kultur där måltiderna serveras på ett aptitligt sätt?
• Har ni fungerande rutiner för viktkontroller?
• Får de boende i sig tillräckligt med kostfibrer och vätska?
• Lever ni upp till riktlinjen att erbjuda måltider sex gånger per dygn?

Boende och närstående:
• Dricker och äter din närstående ordentligt?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Aktuellt i media
  • 2024-07-15 04:00 08 Förebyggande o lokaler
    Der Betrieb muss gute Verfahren bei der Erprobung von Hilfsmitteln haben.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-07-11 04:00 11 MTP
    Kennen Sie Ihre Hilfsmittel für ältere Menschen? Wissenswertes zum Hilfsmittelmanagement im Pflegeheim.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-07-08 04:00 01 Kvalitet
    Die richtige Ambitionsstufe ist der Schlüssel zum Erfolg
    info
  • 2024-07-04 04:00 12 Personlig omvårdnad, 06 Dokumentation, 15 Handlingsberedskap, 04 Bemötande
    So stärken Sie die Sprachkenntnisse von sprachschwachen Mitarbeitern im Altenheim
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-27 04:33 14 Läkemedelshantering
    Sicherer Umgang mit Medikamenten, eine Grundlage für die Patientensicherheit und damit das Wohlbefinden der Bewohner im Pflegeheim
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-06-24 04:00 12 Personlig omvårdnad, 08 Förebyggande o lokaler
    Wenn die Hitzewelle kommt, ist es wichtig, Wissen und eine Strategie zum Schutz der Bewohner und Mitarbeiter zu haben.
    info
comments powered by Disqus

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev